För någon timma sedan så kom jag hem efter att ha ridit två väldigt intensiva dressyrpass på två överpigga ponnyer. Invigde första ridturen med Jasmine i ridhuset idag, hon var helt sjukt pigg. Skrittade bara ut på henne igår och i förrgår stod hon bara eftersom vi flyttade henne då. Kan väl säga att jag nog aldrig gjort så många halvhalter på henne som jag gjort idag i hela mitt liv. Jag har ont i hela kroppen.

 

Eftersom detta var sista dagen jag hade Martijn så tänkte jag att jag skulle träna på att sitta ner i traven, (haha) men framför allt att få honom riktigt lösgjord. Jag började med det sistnämnda för att göra det lite lättare för mig själv då eftersom det är mycket lättare att sitta ner i traven på en riktigt igenomriden häst. Sedan när han var mjuk och fin i alla gångarter så lade jag upp stigbyglarna så att jag blev tvungen att sitta ner. I början gick det knappt, jag fick sitta och verkligen käpma för att sitta ner. Knipa åt med alla ben jag hade typ, haha. Men efter bara några minuter så började jag automatiskt luta mig bakåt när jag gjorde volter. Så jag provade att göra det på rakt spår också och jovisst, då satte jag mig verkligen på rumpan och kom ner i sadeln. Då kunde jag slappna av och rida igen, haha. 

 

Så japp, nu välkomnar jag träningsvärken imorgon, ajaj. Dessutom ska jag ha gympa imorgon, tusan också, haha. Men man ska ju bekämpa träningsvärk med mer träning för att de ska gå över, eller hur?